Jag skrev lite om hur jag upplevde bl.a myran i tidningen Camera Natura och vill även här skriva vad jag känner.
Jag vill kunna visa att en den har ett liv. Jag vill ge den personlighet, något jag vet att många fotografer tycker är konstigt.
Man ska inte ge djur mänskliga känslor säger de. Men varför inte? Och vem säger att jag ger eller vill ge dem mänskliga känslor? Vi har väl inte ensamrätt på känslor och på livet?
Jag vill göra en bild där myran är en del av livet och inte bara en närbild på en myra, som inget säger mig. Det är det jag vill uppnå.
Jag kan stå och titta ner i en myrstack, nästan oförmögen att slita min blick därifrån. Detta myller av myror där alla verkar veta just exakt vad de ska göra.
Eller att se dem vandra upp och ner på en trädstam i flera filer, varav några verkar bära runt på sina vänner, som onekligen ser döda ut. Men är den död eller är den sjuk, utmattad, eller bara råkat skada sig för stunden?
Alla dessa tankar som slår en när man står där och tittar, och tar man upp sin kamera för att försöka fånga dessa varelser så möts man av ett gäng som slänger bakkroppen mot en och ställer sig i givakt med vidöppna gap, redo att gå till anfall. Så små och så tuffa.
Denna snabba, ettriga, flitiga, kaxiga, starka lilla varelse!
Det finns ca 60 olika sorters myror i Sverige och i en myrstack kan det finnas upp till en miljon invånare.
Myrstacken i sig är ett genialiskt byggnadsverk, där varje litet barr har sin funktion och en myrstack är dubbelt så stor under marken med olika kammare och gångar för olika stadier och händelser.
Åverkan på en myrstack från t.ex en människa som ingen kunskap har som slänger en sten eller annat i myrstacken, kan förstöra hela verket och myrorna kan i den stacken då dö om det vill sig illa och isoleringen inte håller..
En drottning kan bli upp till 20 år gammal, och i fångenskap har man sett en som blev 29 år gammal.
Om du ser en fågel som lägger sig i en myrstack, så gör den det för att den blir avlusad från löss med hjälp av flitiga myror :o)
Myran tar även hand om många skadeinsekter i skog och natur.
Love Bites (Def Lepard)
Kände jag när jag tagit denna bild och visst är det så...., även då man är på besök hos myrorna kan man få känna på Love Bites.. Känner myran sig hotad, kan den spruta myrgift på en. Nu är det tuffa individer som inte tvekar att anfalla en, antingen med öppna käftar eller genom att vända baken till en - Attityd med all rätt och jag älskar det!
Än så länge har jag inte lyckats få med det på bild, när den sprutar myrgift. Det kan den även göra mot en annan myra som kommer från annan stack - kemisk krigsföring på hög nivå!
We're Just Two Lost Souls (Pink Floyd)
Musik och bilder hör samman, iaf för mig då jag många ggr hör en låt i mitt huvud i samma sekund som jag ser bilden. Vad och hur jag tolkar bilden och musiken behåller jag för mig själv.
Att fånga den lilla varelsens liv, personlighet är det jag vill.....jag vill se en helhet, ett liv...., för mig så fanns han däruppe i hörnan i hans värld av pinnar, blad, blommor, örter, jord....hans stora värld...där han är en del av den, där han bestämmer.
Vem ser? vem förstår vad jag vill visa, säga?
Kanske ingen, men det gör inget - för mig sa den något. Om livet i hans värld.
När solen lägger sig för natten....
Satt vid havet och såg hur solen sakta gick till sömns. Där mellan vassen satt han, en liten myra....så liten, men aldrig obetydlig.
Bara solen som säger gonatt.
När man är en del av den där världen...., den vackra, ärliga och befriande.
Vad tittar dom på? Vad pratar ni om? Tänk om jag kunde tala ert språk...
En helhet jag försöker fånga, ....en del av deras värld..
How Can I tell you (Cat Stevens)
En låt och en bild som bor i mitt hjärta...
Melancholy
Från en kväll i somras. Jag kände melankoli..
Brevid mitt bord jag hade därute, hade jag en stamros där myror vandra upp å ner, sen gick dom över till en stor skål jag satt på bordet med vatten och blommor som knäckts av.
En av myrorna var denna varelsen..när jag såg på honom, så spegla bilden av honom, så som jag själv kände mig.
Dessa små myror på dessa bilder är trädgårdsmyror och en mindre art än de från skogen som är stackmyror.
Ljuset och den effekt, upplevelse, liv man kan fånga är för mig viktigt.
Även denna är en trädgårdsmyra som var ute efter vatten en het sommarkväll.
Att jobba med ljuset för att visa livet, att se livet och försöka återge det.
Stackmyror igen...
Ingen kan modella som en myra och ge mig drömmen om en god värld.
Myran och den lilla varelsen...
Min tanke är att visa att även den minsta lilla varelse har sin rätt till liv.
